Kolla källorna. Annars halkar du snett.

Jag jobbar just nu med mina rötter på min morfars mors, morfars farfars, farfars och farmors mors sida, och kommer in i kanske det mest intressanta av alla svenska landskap att släktforska på: Värmland! Här finns livaktiga släktforskarföreningar, kanske främst Värmlands släktforskarförening, men också en mängd småföreningar, hembygdsföreningar med mycket mera. Här finns många USA-emigranter, men också immigration. På 1600-talet invandrade stora mängder finnar från Savolax till Värmlands skogar och började arbeta som svedjebönder, kolare m.m. Jag tror nästan alla värmlänningar idag har finska anor, och man bedömer att finnarna på 1600-talet utgjorde ca 20-25% av landskapets befolkning. Detta drar förstås till sig intresse från släktforskare, inklusive undertecknad! 

Efter en del grävande kan jag se att jag har en säker finsk ana (och några osäkra). Min FFMMFMMFF hette Tomas Mattesson Parkkoinen (1690-1762) och bodde i finntorpet Arnstorp någon mil öster om Sunne. Till Tomas har jag egna säkrade källor. Jag kan också se att andra har källor som anger att Tomas FMF var Påvel Suhonen (1594-1674), invandrad från Savolax till Lövåsen som ligger någon kilometer norr om Arnstorp. Alltså 12 generationer tillbaka, min FFMMFMMFFFMF. Påvel verkar vara ett av de "genealogiska högvilten" i Värmland, och många släktforskare snuddar vid honom i sitt arbete. Påvel är också anfader till Tage Erlander med flera namnkunniga värmlänningar. 

Nu återstår att gräva i den lilla snitslade banan. Jag kommer troligen försöka skriva en krönika om min FFMMFMMFFFMF-linje, från 1500-tal till nutid. Det kommer bli väldigt mycket jobb, men jag har gott om tid. Det kommer nog ta ett år, kanske längre, innan jag har så mycket bakgrundsmaterial så att det blir något vettigt. 

Men samtidigt som jag grävde i detta så hägrade ett annat "högvilt". En del tecken, inklusive tips på släktforskarportalen Ancestry pekade på att min FFMMFMF Erik Olsson (1742-1817), make till Tomas barnbarn Annika, skulle vara ättling till den legendariske finnefogden "Lång-Kristoffer" Honkainen (1593-1663). I så fall skulle jag vara släkt med Dan Andersson, och en hoper andra namnkunniga. Dessa anor är från östligaste delarna av Värmland, precis mot gränsen mot Dalarna. Närmare bestämt i nuvarande Gustav Adolfs socken, där väldiga skogar breder ut sig. 

Och det såg lovande ut! Minst ett tiotal andra personer hade tydligt anvisat ett sådant släktskap. 

Men min magkänsla sa att något inte stämde. Det beror på att Erik och hans hustru bodde på västra sidan av Klarälven, och det ligger ganska långt bort från Gustav Adolf och tiomilaskogen mot Dalarna. Det är flera mil. Flera mil är långa avstånd och enkelt folk flyttade sällan långt förr i tiden (undantaget militärer, präster och hantverkare). Så fort man ser att människor hux flux flyttar långa distanser så är det dags att bli uppmärksam. 

Och mycket riktigt. Jag hittade den "mina" som många andra gått på. I en födelsebok från Norra Råda år 1742 föds inom sju dagar två pojkar med namnet Erik. Bådas fäder heter Olof Persson. Den ene Erik är född 3 december i Sörby alltså väster om Klarälven. Den andre Erik är född 10 december i Kosamäck, vilket ligger flera mil österut i nuvarande Gustav Adolf. År 1743 tillhörde Kosamäck Norra Råda församling, som alltså var väldigt stor.  

Jag vet nu att "min Erik" är gossen som föddes i Sörby. Många andra har "sprungit på fel Erik" och skaffat sig en felaktig ana som leder till Lång-Kristoffer. 

Det gäller att hålla tungan rätt i mun och kolla källorna. Jag förlorade i och för sig en spännande ana men någonstans är det mer tillfredsställande att hålla sig till det som faktiskt har hänt. 

 

Trådarna knyts kanske ihop tidigare än vi tror

När man släktforskar idag med onlineverktyg som till exempel ancestry.com eller myheritage så börjar ofta arbetet med att man snabbt hittar hundratals, rentav tusentals anor och hittar många möjliga gemensamma rötter med människor som finns i närheten, kanske rentav med personer man känner. 

Så då kommer en del funderingar. Är vi alla släkt med Karl den store? När levde "Adam och Eva"? 

Frågorna är lite mer komplicerade än vad man först kan tro, och det finns en hel del forskning på gång. Både baserade på genetik och matematiska modeller. 

Om jag ska sammanfatta det jag läst hittills: Troligen är väldigt många europeer direkta ättlingar till Karl den store, men inte alla. Och då pratar vi om blandade linjer, alltså både med "F" och "M", t.ex. FMFFFMFMFMMMMFFFFMMM... etc. 

Och "Adam och Eva" då? Ja om tar det bara via möderneslinjer eller fäderneslinjer, alltså "MMMMMMMM..." eller "FFFFFFFFFF...." så får vi backa några hundratusen år. Men om vi blandar linjerna så är det märkligt nära i tiden. Troligen bara några tusen år. Fascinerande, och kontraintuitivt. Men förklaringen är att människor hela tiden har kontakter med "grannbyar", och även uppe vid Berings sund har folk seglat över med båtar genom årtusendena.

För er som vill läsa mera rekommenderar jag denna artikel i Nature av Douglas Rohde m.fl.

Om artikeln i Nature är för tung kan man läsa en mer populärvetenskaplig artikel, som bl.a nämner Rohdes arbete.

Min fjärde, och hittills största krönika.

Nu har jag precis fått klart krönikan om min farmorsfar Per Johan och hans släktrötter i norra Uppland. Jag kände till dessa rötter redan på 90-talet då jag också besökte platserna Försäter och Åkerby. Men jag har trott att det varit en ganska "ointressant" släkt. Där hade jag fel. När jag för något år sen började gräva lite djupare hittade jag mycket.

Jag visste redan från början att Per Johan skulle vara en ganska spännande figur att utforska, och trodde att allt annat skulle vara enkelt bondeliv. Det stämmer till viss del, men jag hittade en del saker här som överraskade mig. Det hände spännande saker när 1800-tal blev 1900-tal och många fattiga människor började få möjlighet att utveckla sin potential. 

I den här krönikan går jag lite bredare, och försöker utforska även syskonskaror. Jag har också vässat mig när det gäller ordentliga källreferenser, och jag skriver också lite mer om "släktforskningshantverk" samt bifogar en del bilder på intressanta kyrkböcker, mantalslängder med mera. 

Krönikorna är för mig ett sätt att skapa någon form av "röd tråd", en berättelse att hänga upp saker i. Ett komplement till tråkiga diagram och släktkartor. 

Flera veckors jobb ligger nerplöjt i den här krönikan. Jag började redan för ett år sen, och naturligtvis är det inte färdigskrivet. Kommer alltid dyka upp något nytt, och då får jag anledning att återkomma.